Hästveda kyrka, foto C. Runeke Hästveda kyrkas grundläggning torde datera sig till början av 1200-talet.Den tillhör liksom annexkyrkan i Farstorp den typ av kyrkor, som med hänsyn till byggnadssättet kallas romanska landskyrkor med breda västtorn. Den ursprungliga kyrkan var försedd med platt tak uppburet av bjälkar i såväl långhus som kor. Under senare delen av 1400-talet slogs två korsvalv i långhusets skepp och i koret ett. Enligt vissa historiska källor skulle Hästveda kyrka ha blivit härjad av eld 1452, då den svenske kungen Karl Knutsson företog ett krigsståg i Skåne. Detta måste dock vara oriktigt, eftersom man inte kan spåra märken efter en sådan katastrof.

Under tidernas lopp har kyrkan restaurerats ett flertal gånger. 1716 blev större delen av taket reparerat.1718 gick vårstormen hårt åt taket som reparerades igen. Blytaket låg sedan orubbat till 1803. 1833 beslöts utbyta blytaket mot koppartak. 1863 uppfördes ett nytt torn. Vid detta tillfälle uppfördes framför tornets västra sida ett tillbygge, som delvis verkar förryckande på byggnaden i övrigt.

1915 företogs en mindre restauration. De gamla bänkdörrarna placerades då innerst utmed väggarna. Kyrkans väggar kalkades in- och utvändigt. 1936 installerades centralvärme, el.ljus och elektrisk klockringning.

1940 framknackades i absiden senromanska kalkmålningar, i koret och långhuset medeltida kalkmålningar, vilka alla dolts av den vita kalkputsen. Orgelläktaren ombyggdes delvis och predikstolen fick sitt ursprungliga utseende

Nuvarande skrank på orgelläktaren som härstammar från 1700-talet Ditsattes 1940. är försett med ett flertal bibliska motiv. Nuvarande orgeln blev klar 1963 och ersatte en från 1923. Predikstolen härstammar troligen från början av 1600-talet. Skulpturer av främst apostlarna förekommer på den. Dopfunten i granit härstammar från 1200-talet.Höjden är 81 cm. Dopfatet är av mässing. Dopfunten är placerad framför en medeltidsmålning på triumfbågens västra vägg. Målningen, som avbildar S:ta Anna Jungfru Maria och Jesusbarnet, har förmodligen utgjort bilden till ett dopaltare under den katolska tiden.

Altartavlan tillkom 1774. Utförd av Johan Ullberg. Altaret har korkskruvsliknande kolonner, omslutande ett mittfält med en reliefbild av nattvarden. Uppåt avslutas altarprydnaden med skulpterade ljusblå skyar som omge ett litet triangulärt fält med Jahves namn på Hebreiska. Då kalkmålningarna tagits fram, kom denna uppsats att skymma de allra finaste, romanska målningarna, varför den flyttades till utrymmet vid norra tornväggen, där den fortfarande finns. Krönet har satts upp i södra änden av tornutrymmet över ingången till sakristian.

Kyrkklockorna.

Hästveda kyrka hade i likhet med de flesta andra kyrkor i Göinge fordomdags en klockstapel. Denna utdömdes år 1860 men fick vara kvar tills tornet var klart 1863. Den såldes på auktion 1866 tillsammans med takblyet.

1690 omtalas en klocka daterad 1404.Möjligen är det denna klocka som då måste omgjutas 1697. Den omgjutna, spruckna klockan användes sedan till 1884 då den spräcktes och måste ersättas med en ny.

I början av 1800-talet var det tal om inköp av ytterligare en klocka. Sådan köptes på auktion i Råbelöv. Inskriften på denna klocka var troligen på ryska och var med all sannolikhet ett krigsbyte. Denna klocka blev omgjuten 1890. Storklockans vikt är 430 kg, diametern 95 cm, Lillklockan 238 kg, 76,5 cm. Båda gjutna 1890 hos Beckman & Co.

Kalken är från 1814. Patén likaså.

Kalk av tenn från 1809. Patén av tenn från samma år. Vinkanna av tenn från 1829.

Ljuskrona av mässing.16 ljusarmar, 2 rader. Stor kula. Troligen i 1600-tal. hänger främst i långhuset.

Ljusstakar av malm. Tidigt 1800-tal.

Mäshake av röd sammet med lärftfoder, kors, kant och sprund med guldgaloner. Modern. Längd 158 cm.

Kollekthåv med röd sammet. årtalet 1763. Värja, väl bibehållen. Upphittats i en grav.

Kollektskopor, 1 apr. Inskrift "Körckens Taffle 1675"

Sockensigill av järn. Tillkommit före 1840. Series Pastorum av järnplåt och kröniketavla mellan åren 1526 och 1866.

I vapenhuset, uppställd mot väggen, förvaras en av Hästvedas märkligaste tillhörigheter, nämligen en runsten av brunaktig sandsten, som utgjort ena gaveln till en romansk gravkista. Stenens höjd 69 cm. tjockleken 9 cm, bredden 59 cm. Den är från 1200-talet och bär därför en kristen inskription: "I dina händer, Herre, befaller jag din ande, åse". Detta är Jesu ord i Lukas 23,46 med den ändringen att huggaren skrivit din i stället för min, näst sista ordet.

Kalkmålningarna.

I absiden förekommande målningar har troligen tillkommit i samband med kyrkans uppförande under förra hälften av 1200-talet.De är hållna i ljusbruna och röda färgtoner och vittnar om den höga konsnärliga standard som utmärkte denna tids kyrkliga konst.

Inom en stor mandorla i absidens halvkupol framställes Kristus sittande med en bok i handen och gloria över huvudet. Han omgives av apostlarna Johannes med örnen och Markus med lejonet. Nedanför framställs apostlarna sittande i rad under en serie rundbågar, ovanför vilka deras namn står angivna. De senare nästan helt utplånade.

även i korvalvet och långhusvalven förekommer målningar, tillkomna under 1400-talet genom den s.k. Everlövsmästaren. Hållna i ljusa gröna och gula samt rödbruna färgtoner.

På det fyrdelade korvalvet skildras Kristi bandomshistoria, i västra kappan Marie bebådelse, och i den norra Kristi födelse. Maria framställes tillbedjande det på en kudde liggande Kristusbarnet, Medan Josef med vänster hand rör i en gryta och med den högra för en slev till munnen. Mellan Maria och Josef har stallet med dess fyrbenta invånare placerats. I valvets östra kappa fortsätter bildserien med flykten till Egypten, där Josef, belastad med stav, vattensäck och väska, leder åsnan, på vilken Maria rider. Slutligen skildras i södra valvkappan hur en lågvuxen krigsknekt samanträffar med en jättelik skördekarl och till höger därom framträder en kyrklig byggnad, ur vars skorsten en djävulsfigur stiger upp svängande ett redskap, som närmast liknar en harskramla. De onaturliga proportionerna utgör prov på medeltidens sätt att praktiskt åskådliggöra respektive personers olika moraliska värde. I triumfbågens hjässa har en stor sexdelad ros målats för att skilja två vapensköldar av senmedeltida form, prydda av ståtliga hjälmbuskar. östra långhusvalvet upptages av scener ur skapelseberättelsen. Södra valvkappan återger Adams och Evas strävsamma tillvaro efter utdrivandet ur paradiset. Adam plöjer och Eva spinner. Ett barn står vid Evas sida. Västra långhusvalvet skildrar yttersta domen. Vapensköldarna påminner troligen om de män som bekostat kyrkans utsmyckning. Knud Skielmsen är känd genom brev 1471 - 1500. 1241 omämnes en själasörjare, som hette Carl. Nästa uppgift härstammar från 1526 då Anders Nielsen var kyrkoherde.

Mer om Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet: www.svenskakyrkan.se/hastveda-farstorp